I samband med mitt tillträde som ny VD citerades jag kring Norrbotniabanans framtid: ”Norrbotniabanan är samhällsekonomiskt lönsam, det har den nya regeringen insett.”

Oj, vad jag önskar att det vore så!

Tyvärr har det lilla ordet "inte" försvunnit när det gäller den nya regeringens åsikter om Norrbotniabanan, ett i sammanhanget inte helt oviktigt ord. För även om regeringen under senaste tiden visat lite större intresse för denna uppenbart lönsamma bansträckning, är deras samlade intresse alltjämt inte mer än ljummet...

Frågan är dock hur länge regeringen kan ducka för det uppenbara behovet av Norrbotniabanan och för den höga lönsamhet investeringen påvisar:

* Miljömässigt har vi massor att vinna på banans tillkomst. Dagens bansträckning gör att tågen inte kan lastas lika tungt som i övriga Sverige. På nya, moderna Norrbotniabanan kan varje lok dra 1600 ton istället max 1100 ton, som på dagens stambana.

* Samhällsekonomiskt ger varje satsad krona 1,45 kronor tillbaka, vilket är mycket i dessa sammanhang.

* Norrbotniabanans tillkomst skulle tillsammans med dagens stambana minska tågtrafikens sårbarhet då vi kommer ifrån det enkelspår som finns idag.

* Att bygga Norrbotniabanan kostar mindre än det värde som basindustrin producerar under 16 veckor i Norr- och Västerbotten.

Så, låt oss hoppas att regeringen inser nyttan av banans tillkomst och snabbt ändrar sina prioriteringar.

Norrbotniabanan handlar inte om ett sätt att snabbare ta oss mellan hjortronmyrarna, vilket verkar vara den rådande meningen i södra Sverige. Det är istället ett sätt att vidareutveckla ett livskraftigt Norrbotten och att borga för en god miljö.

Norra Sverige är ur råvaruperspektiv sett Europas skafferi - det vore fel att låta skafferidörren vittra sönder.

Läs Norrbottes Kurirens artikel här.

Andreas Lind
Tillträdande VD, Norrbottens Handelskammare.